Min helg blev ju inte riktigt som planerad då va....

Hade tänkt att jag skulle dra iväg till Skara för och komma ifrån alla tankar och känslor.
Men då får man höra att jag måste vara hemma och mögla för att min mamma ska till sthlm. 
Så då måste jag vara hemma och stor mögla.

Det lär ju bara innebära att jag alltså kommer ligga i min säng i djup deprission! 

Precis som jag gör idag!

Orkar inte röra på mig eller nåt. Finns ingenting och göra.
Jag orkar inte ligga hemma och må skit, jag orkar inte det! 

Vill bara ha nåt annat och tänka på... bara ha kul.. men inte ens de får man. 
För tydligen går mina föräldrar först.


så trött.. vill bara flytta hemifrån och bo ensam.
Få bestämma själv, och bara bry mig om mig själv.

Det låter väldigt ego, men de får man vara ibland. 
Näe, orkar inte ens skriva mer nu, houuj <3

Ja, det är precis de jag sitter och lyssnar på just nu! 
Har nämligen naturkunskap med en outbildad man som babblar om något jag ej förstår. 
Ändå har jag lyckats skriva anteckningar? 

Jaja, herregud. Han slutar aldrig prata! 

Sorry att jag missa bloggen igår, var hos min kära gammelmormor eller ja, rättare sagt i hennes gamla lägenhet. 
Det var jobbigt och sitta där och bara höra klockan ticka.. allt var så tyst. 
Så vi städade lägenheten och så. 

Men idag är det nog bara att ta det lugnt, kanske städa rummet? 
Så jag kan få in en fåtölj.

Blir nog upp till vinden också och hämta ett kort på gammelmormor, så man kan ha ett kort på henne framme.
Får se vad som händer.
Det regnar ju och är tråkigt väder, så man blir väldigt trött och hängig.


Näe, som sagt vi får se vad som händer!
Men nu ska jag sitta å pinas igen av detta tjöööööööööt!
Skriver nog nått litet ikväll igen! 

Hejsvejs! 

Jaa... kvällen fortsätter som vanligt med ett tänt ljus och tankarna far åt gammelmormor uppe i himlen!
Härlig lugn musik också, saknar dig så älskade gammelmormor!

Du kommer väl ihåg alla minnen vi har, när vi skulle hälsa på tore's grav och det va ett stort hål i vägen så de skvätte upp vatten och jag var väl 4 år och minns detta än.

Eller när vi var på ett utav mina sysslingars dop och alla andra satt å lyssna fridfullt på prästen förutom du, för du satt å analyserade hans fötter för du tyckte dem va så stora?
Ja, vi har så många roliga minnen ihop!

Jag vet att du var stolt över mig, och jag kommer fortsätta att försöka göra dig ännu mer stolt.
Även om jag vet att för dig räcker de med att jag gör mitt bästa.

De ord du sa, det berör mig än!
Du var så stolt över alla oss barn och barnbarn och barnbarns barn.

Jag var stolt över och ha dig som gammelmormor ska du veta!
Jag älskar dig och kommer alltid att göra och har ALLTID gjort!


Du var den bästa, och du ska veta att du är den finaste ängeln av dem alla där uppe.
Lika mycket som att du var den finaste ängeln här nere på jorden.

Kommer alltid sakna dig och kommer aldrig glömma dig!
Du finns alltid med mig!

Kram på dig, och kram på er läsare, ha det bäst!   

Jaa, jag kände för lite nyare presentationsbild och ny header.
Idag har jag dock inte gjort så mycket.
Varit och handlat lite smått och gott.

Ikväll åker ju älsklingen hem igen så nu framöver blir det ensamhet.
Tråkigt och jobbigt.. Men jag får väl klara mig?
Händer inte alls mycket nu för tiden.
Just nu går man bara och tänker på de som hänt.
Man är helt slö.

Men funderar på att dra ner en film och glo på.
Får se...

Nu blir de film å gottigottgott.

Skriver kanske nåt litet sen igen.
Pusshajj!

Ja, idag när man vaknade kände man bara tomhet.
Det var något eller någon som saknades.
Min älskade gammelmormor.
Fyfan vad jag saknar henne.
Kan inte tänka mig att hon försvann igår. Det går inte att tänka sig.
Fick sova inatt i alla fall, men dagen har varit jobbig och seg.

Det kommer ta lång tid att smälta detta.

jaja, får ta mig en dusch och försöka tänka på annat.
Ha det bäst kära läsare!

Jaa.. vad ska man säga?

ingen sömn förra natten, men mitt hemska började vid 4-tiden imorses.
Då mamma ringer mig och säger att min älskade Gammelmormor hade gått bort.
Så vid 3-tiden inatt försvann världens goaste människa.

Har gråtit hela dagen, det finns en så stor otroligt stor sorg och saknad för henne.
Men nu har himlen fått den finaste ängeln av dem alla.

Här kommer lite dikter tillägnad, Juanita Svea Landeback.
Världens goaste och underbaraste gammelmormor!

Tack för vad du givit
Tack för vad du var
Tack för ljusa minnen
som du lämnat kvar.
Gråt inte vid min grav.
Jag finns inte där
Jag finns i solens spegelblänk på fjorden.
Jag finns i vindens lek över sädesfälten.Och när Du en tidig morgon
väcks av fåglars kvitter
är det min röst Du hör.
Så gråt inte vid min grav.
Jag är inte död.
Jag har bara gett mig av. 


Du sover gott, ej mer
Smärta du känner
Tyst dödens ängel viskar
sov i frid.
Låt oss minnas de
soliga dagar
då sorg och smärta
fjärran var
Låt oss minnas de
glädjedagar
då vi tillsammans var.
Vad tjänar det till att gråta
men sorgen känns så svår
Vårt tack, du käre Juanita
för alla dessa år.

En ros så vacker när den är röd men en ros ska vara vit för att representera död

Vi lägger den på kistan och fäller en tår då förlusten av dig gör framtiden svår.

Ett sorgebesked vi alla kan få Och dåligt av det vi alla kan må

Men den som tar sig tid att sörja Snabbare sin framtid kan börja.

Så kom den dagen Då du tog de sista andetagen

En sorg djup för oss alla När vi tog dina händer så kalla. 

Tack för alla dessa år min älskade gammelmormor.
Du kommer alltid finnas inom mig.
Du får leva och se efter oss alla.
Mina tårar då nu kommer falla.

Du betydde så mycket. men tack igen.
Men nu jag skall sörja, ännu igen.

Tack så mycket för att du fanns för mig!
Jag älskar dig, och kommer alltid att göra!  

Ni läste förra gången att jag var orolig.. Det har dessvärre ökat.

Känns som om alla åker in på sjukhuset nu...
Min älskade gammelmormor kämpar för sitt liv och nu har min farmor åkt in till akuten.
Hur mycket ska en nästan 17-åring orka?
Finns så mycket tankar inom mig just nu. Vet inte vad jag ska tycka eller tänka.

Det jag vet är att jag mår inte bra. Mitt psyke är inte på den bästa nivån om man säger så.
Har inte kunnat äta ordentligt eller sova. Men nu har iaf matlusten börjat komma igen.
Men sömnproblemet kvarstår.

Har ni några tips om vad man ska göra?
Jag har aldrig varit med om en släkting som går bort vilket gör att min oro är på max. Mitt humör får man försöka hålla uppe, men slutar alltid med ett par oroväckande tårar på kvällen.

Jag har ont i magen och ont i huvudet hela tiden.
Jag får dölja mina tårar för var dag som går.

Men jag är evigt tacksam till er som finns och stöttar mig i detta och som bryr sig.
Ni är verkligen guld värda!

Allt detta händer samtidigt som jag själv försöker ta tag i min egna "deprission".

Ni får ha det skönt alla läsare, hoppas ni mår bättre än mig!
<3

Jag orkar inte mer.

Tårarna faller ner för kinden. Varje tår bränns eller svider.
Jag är rädd, vet inte hur jag ska reagera. Jag vet ju inte ens när det händer.
Och när man väl försöker acceptera att detta lär hända, då dyker nästa problem upp. Jag ger upp allt snart och flyger med dig. Jag sticker den i hjärtat å följer med dig. Ser hur bra alla skulle klara sig utan mig.

Jag klarar inte ens av med tanken att du lär försvinna. Men jag lovar, fortsätter det såhär, så kommer jag till dig.
Jag älskar dig, du har funnits hela livet, och nu har skiten tagit dig, och den vill ta dig ifrån mig.
Du är stark och kämpar, och jag ser upp till dig. Du kommer ALLTID finnas i mitt hjärta, som den underbara som skämta och alltid ville väl.

Och till dig med dina anklagelser. Kör ner dem. Du sårade mig så rejält. Du vet att jag mår SKIT men du bredde bara på min sorg och min ilska. Nu får du stå för konsekvenserna. Men vem vet? Kanske jag kan vara skonsam...

*brb himmelen*